När slutet inte finns

När känslan och insikten om att man börjar ana att det finns inget slut. Det finns bara mer och mer sår att läka. Mer och mer uppleveser att ta hand om. När man börjar upptäcka att det finns bara mer att ..... ja inte vet jag.
All inre utveckling verkar inte få något slut, hur ska man orka möta allt om och om igen ? Mörker, jobbiga händelser sår och kränkningar som vi alla har och bär med oss. 
Börjar känna mig nervös och orolig inför det jag snart ska möta. Tänk om jag inte får fram ett ord, börjar bli orolig halsen flammar upp. Att jag darrar på min röst och i min kropp. Tänk om jag börjar skaka och får lov att avbryta så vi får lov att boka en ny tid. Jag har ingen aning om hur jag kommer att reagera när jag ska hävda mig själv och stå upp för mig själv.

Jag känner mig så ensam i det här och jag är beviljad hjälp först efteråt. Det är ju nu innan jag behöver stöd och hjälp. Jag ligger i mitt behandlingsrum och känner stressen i kroppen och tomhetskänslan i solarplexus som gör mig illamående. Det dyker upp något som jag möter upp. Jag andas in den kraftfulla energin som finns i rummet, det ger mig healing och jag får en ny öppning, en tankebana i huvudet som skapas.

Det kan först bli som att man hamnar i en dryg stress och rädsla för att möta upp och jag tänker på alla skuggpoddar jag lyssnat på av min nyfunna vän Agneta Orlå.
Det finns inget slut är känslan som transformeras om till att -
"Varje upplevelse är alltid en början på något nytt och vackert !"

Jag hamnar på Agnetas och mitt skuggsamtal och hennes senaste podd som kommer in. Hjärnan behöver hjälp att skapa nya spår och det är det jag börjar med.  Den insikten jag fick häromdagen att jag skulle göra, lära in nytt för att börja rista nya spår på skivan i mitt sinne och mentala del.
Jag är präglad med att det jag känner inte är sant och att jag är knepig och konstigt. Ja vad händer då i en 7-8 årings hjärna då ord är makt och hjärnan en ömtålig svamp ? Och bära med sig det genom livet och att få höra det upprepade gånger ända tills för ett halvår sedan gör ju en (mig) helt maktlös, kraftlös till helt värdelös och icke älskvärd person är det det som ger skuld och skam mån tro. Som jag nu får ta ansvar för då ingen annan gör det och jag väljer att ta det ansvaret.
Jag har bara ansvar för mg själv och mina egna barn ingen annan. När ingen hjälpen en - Ja då får jag fixa det själv.
Visst ibland har jag tyckt att det borde vara straffbart att använda ord som makt istället för healing fast vi alla använder våra ord felaktiga mot oss själva och varandra även jag. De har bara agerat utifrån sina egna skuggeffekter och okusnkap mot mig som då föll offer för det. Vi alla gör så. Nu tar jag själv ansvar för mina sår och läker dem för att inte ta ut dem mot mig själv eller andra vilket gör mig till ledare. 
Straff hjälper ingen utan det enda som hjälper människor är att bli mer medvetna om vad de skapar och hur de påverkar negativt.  Vi får leva med att många människor inte vill ta ansvar genom att själva förändars och utvecklas utan de tycker alla andra ska göra det. Den som är starkast, klokast och modigast är den som själv väljer att förändras och utvecklas även om jag själv känt mig som en lort genom all inre och personlig utveckling jag gjort sedan mitt vuxna liv började och först nu börjar bli medveten om mitt mod som jag aldrig trodde jag haft. 
Ensam är aldrig stark fast jag är snbb på att ta hjälp av de som är rätt för mg och det finns alltid hjälp och stöd att få både ovan och underifrån.

Hela detta året 2018 skulle komma att handla om att MANIFESTERA för mig och jag förstod aldrig vad det skulle innebära. Jag fick det till mig den 1/1-2018 sedan dess gick vardagen och livet vidare. När jag tittar tillbaka är det helt otroligt vilka omdevetna val jag gjort när jag hela tiden har följt min intution som lett mig till allt detta som jag börjat skapa och manifestera utan min vetskap på en intellektuell nivå. Därför är det självklart för mig att det finns en högre intellignes än vad vi någonsin kommer at tkunna fröstå även om vi med ett vidgat och förändrat sinne och medvetande kan anna den intelligens som finns i och runtomkting oss. Det var så starkt att det var det det här hela året skulle handla om MANIFESTERA och nu börjar jag förstå vidden och innebörden av det hela.
Jag är så glad då jag bara vill vara LevAnde och StrålAnde.  
 
Varje gång vi ska öva på något nytt så måste acceptansen och självmedkänslan finnas med utan skuld och skam då vi kommer att ramla, falla och det gör ont ända tills vi övat så länge så att det inte blir tärande på oss och då blir det väldigt roligt istället att kunna gå, springa och cykla. Vi ska alla utvecklas med ett barns nyfikenhet, öppenhet och vilja.  När vi gör utifrån ett barns perspektiv med att prova igen tills vi kan och förmår stå upp för oss själva att göra så blir allt så mycket roligare och lättare.
"Tänk om det inte finns några mål bara upplevelser och drömmar att leva. "
Mål som bara egot sätter upp som något att eftersträva för att känna tillfällig lycka. Sen måste vi ha nya mål att efterstäva för att uppnå samma eller en högre lycko effekt.

Det jag snart ska möta är en upplevelse och början till något nytt att manifester för mig som kommer påverka och förändra flera människors liv. Till det behöver jag vara kärleksfull och beslutsam inte snäll.  Jag får tänka och bära med mig att jag gör det för ett högre syftes skull att hjälpa kvinnor att återknyta kontakten med sig själv på djupare nivåer för att inte överge sig själv. Jag har inte medvetet valt det här livet fast jag får välja att göra något vackret av det liv jag har med kärleken som drivkraft.
"Livet är en magisk möjlighet och jag tar den och gör det LevAnde".  

Angående skuggarbete så finns det flera som hoppar av skuggarbete efter del 1 för att de saknar insikter och viljan. Fast många fortsätter för de som jag upplever inte att det mörka som stort, oändligt och svårt längre utan guldet / kraften av det vill man bara nå.  Jag ser den lerklädda Buddha statyn framför mig som döljer guldet som den är gjord av. Man tror att den bara är fylld av massa mörker (lera) fast ju mer man skrapar bort lorten som bara är ett skydd så upptäcker man allt guldet som finns under den förklädda ytan och  masken. Guldet som vi alla vill åt. Det är en metafor och liknelse för skuggarbetet och kraften inuti som vårt mörker, skuggeffekter av projektioner döljer.
De possitiva effekterna i skuggarbete blir att för varje gång vi gör så blir det mindre tärande på oss och vi finner kraft av det istället och vi börjar vilja möta upp våra skuggeffekter för att bli mer fria och berikade med kärlekens kraft och beslutsamhet.

Det största man kan göra är att rädda livet på en människa och jag har nu räddat livet på mig själv. Min drivkraft har alltid varit att vilja läkas och bli fri och jag får fatt i den enorma kärleken som sköljer genom mig och börjar manifestera nytt. Jag kan förstå och uppleva det.
Jag behöver heller ingen annans bekräftelse när det är så starkt i mig, den enda bekräftelse jag behöver är den jag ger mig själv med självmedkänsla.

"Allt som vi upplever som jobbigt har bara en början på något vackert och det är dig själv." Och det finns det inget slut på. 
Så lägg inte locket på, förneka och dölj inte det jobbiga. Tiden läker inga sår det ger oss bara en distans till det och en lång ingångs väg tillbaka.
För varje gång vi medvetet går in och möter, ser och erkänner det så börjar det läka så fort vi överlämnar det och vi kan gå vidare mer fria och starka. Jag vet för jag har provat, gjort och upplevt det. Man tror att man inte överlever fast den känslan och tanken är är en illusion och ut kommer man lättare och starkare för varje gång, mer ödmjukare och kärleksfullare. Min självbild börjar förändras och det ger mig glädje och det är jag tacksam över.

Vi måste först bli medvetna, få djupare insikter, fokusera och göra för utan handling kommer vi ingenstans. Varje dag bör vi reflektera och göra så för att ta ansvar för oss själva och leva ett mer LevAnde meningsfullt liv utifrån kärlek och inte utiftån rädsla som dömmer och värderar.

"Den största gåvan vi har är att kunna ge och ta emot.
Med kärleken som drivkvraft skapar jag utifrån min intution, inspiration och kreativitet mitt LevAnde liv och företag".
Med värme
Jenny

 

Kommentera gärna: